Vad trött jag blir på att tvingas lyssna till dessa tråkiga dragspel som ockuperar bostadsområden, trottoarer i city och entréer till livsmedelsbutiker.
Dessa tragiska människor som bara kan spela en intonal snutt som vevas om och om igen. Dessa tragiska människor som ropar "hej på dej" när man passerar. Dessa tragiska människor som naturligtvis inte har haft ekonomiska möjligheter att ta sig från Rumänien, Bulgarien och andra länder där nere utan slussats till Sverige för att trycka på ett par tangenter på ett handklaver, ställa fram en take away-mugg och hoppas att det trillar ned en och annan krona.
Det är inget annat än handel med människor som når den lägsta nivån i vår tid. Hur de bor kan ni läsa i en artikelserie som DN publicerade i vintras.
Jag kan inte ens tycka synd om dem. Vem som håvar in deras slantar i take away-muggen vill jag inte ens tänka på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar